Tidskriften PsykoterapiTillbaka till Psykoterapicentrum 

Tidskriften psykoterapi            Tidigare nummer            Artikelregister            Artiklar i fulltext            Psykoterapicentrum

Om RPC:s historia

Tal vid föreningens 40-årsjubileum
av Ulla Grebo

När man bad mig berätta litet om RPC:s historia eftersom det är 40-årsjubileum och många är nya och inte vet så mycket om den så tänkte jag: hur ska jag lägga upp det här då? Jag skulle kunna prata en hel dag om RPC – minst. Men så kom jag att tänka på de här TV-programmen "Vem tror du att du är?" Där får huvudpersonen hjälp att söka förfäder och vad som hänt långt tidigare för att bättre förstå sig själv och det som är idag.

Och jag lät mig inspireras. Jag kan tala om tiden fram till jag slutade som ordförande 2003.

Så, RPC – vem tror du att du är?

Var kommer RPC ifrån och vad har RPC varit med om? Jag har gjort som på TV, gått till urkunderna och framförallt läst protokoll och verksamhetsberättelser och tidskrifter.

RPC:s födelse

Se även Ulla Grebos sammanställning av
historiska fakta!

Man brukar börja med födelseattesten. När, var och hur
föddes RPC? Jo, födelseattest finns – i form av ett protokoll
från konstituerande möte. RPC föddes alltså på Tekniska Nämndhuset kl 12.45–15.00 den 13 februari 1971.

Av den här födelsehandlingen framgår att ett omfattande förarbete gjorts av en interimstyrelse i ungefär ett år. För ingen föds ju bara så där – det finns en graviditet eller något slags förarbete. Men vem kom på idén? Och varför just då? Då får vi påminna oss den tiden – slutet på 60-talet – början på 70-talet. Det var en stor förändringens tid med ungdomsuppror, demonstrationer mot vietnamkriget, protester mot den gammaldags stela universitetsutbildningen – och det skulle vara kärlek, medverkan, närhet och musik, och man såg att i grupp kunde man påverka och starta förändringar. Men med flower power kom också ett stort problem hit – knarket - i aldrig tidigare skådad omfattning. Det blev fler och nya problem att brottas med för terapeuter och vårdpersonal. Man behövde i högsta grad psykoterapin. Men vad fanns det för psykoterapi i Sverige då och vem skulle berätta om det för politiker och allmänhet? Allt det här verkar ha spelat in.

RPC:s första publikation

Så redan under interimsåret inbjöds den tidens ledande terapeuter att skriva var sitt kapitel om olika psykoterapier i en kommande bok som kom att heta Modern svensk psykoterapi, en antologi från Psykoterapicentrum. Den kom ut 1971.

Boken är alltså PsykoterapiCentrums första publikation. Den var på 300 sidor, fick goda recensioner och användes en bra tid framåt på utbildningar.

I boken medverkar bland många andra Gösta Harding och en rad av den tidens yngre krafter – det är ju 40 år sedan - som Clarence Crafoord, Johan Cullberg och Imre Szecsödy. Andra medverkande är Merit Hertzman-Ericson och Inga Sylvander. 20 personer medverkade på olika sätt i boken. Redaktörer var Bernt Rosengren och Anders Öfverström. I boken presenteras de två också som initiativtagarna till Psykoterapicentrum tillsammans med socialläkaren Nils Gustavsson. Det innebär att initiativtagarna kom ur kretsar som då arbetade med narkomaner. Bernt Rosengren har jag träffat. Han kom till RPC:s 20-årsjubileum och gratulerade till att det gick så bra för föreningen. Han förklarade att hans idé om en förening för psykoterapeuter kom ur att han också var författare och medlem i Författarförbundet där han hade upplevt hur de ensamarbetande individualistiska författarna haft stor nytta av sin förening, både för att få en gemenskap att träffas i och verka för sitt yrke men inte minst för att få politiker och myndigheter att lyssna. Han tyckte att terapeuterna var lika ensamarbetande och individualistiska och behövde en gemenskap och en gemensam röst för att göra sig hörda.

Från början var alla psykoterapiinriktningar välkomna i föreningen, så till exempel satt beteendeterapeuten Sten Rönnberg i den första styrelsen. Men redan omgående blev det problem för bokens redaktörer eftersom de refuserade kapitlet om beteendeterapi på grund av dess människosyn, som skilde sig så markant från de övriga som var psykodynamiska författare. Sten Rönnberg accepterade att de demokratiskt valda redaktörerna bestämde. Men några månader senare skulle styrelsen fastställa vilka kvalifikationer man skulle ha för att få bli medlem och då föreslogs bland annat ”erfarenhet av egen psykodynamiskt inriktad psykoterapi”. Förslaget fick överväldigande majoritet i styrelsen – Sten Rönnberg var den ende emot och han reserverade sig kraftigt skriftligen. Och när han senare avgick ur styrelsen fanns ingen beteendeterapeut som var kvalificerad att vara med.

Även de tre ursprungliga initiativtagarna fanns bara med i styrelsen alldeles i början. Vid utgången av 1974 var ingen av dem längre kvar.

I TV brukar man sedan göra ett släktträd

RPC:s generationer får väl anses vara de olika ordförandenas perioder.

Jag gjorde en förteckning över ordförandena och deras tidsperioder och det inspirerade mig att fortsätta anteckna data om RPC:s historia. Det blev till två sidor ”historik” där ni nu kan slå upp fakta och få en uppfattning om RPC:s historia. Historiken finns att läsa på RPC:s hemsida.

Ordförandena

På föreningens första ordförande Inga Sylvanders tid fanns mycket förhoppningar och engagemang men också många konflikter i föreningens tillblivelseprocess. Mycket skulle bestämmas och diskuteras, det fanns många starka viljor. År 1973 blev det en så omfattande konflikt inom styrelsen att mycket arbete låg nere och det ordinarie årsmötet i november kunde inte utse någon ny styrelse. Man utsåg då den avgående styrelsen till interimstyrelse med uppgift att arbeta med målsättningsfrågorna och förbereda ett extra årsmöte där en ny styrelse skulle kunna väljas. Extra årsmöte hölls i maj 1974 – och då valdes en ny styrelse med Merit Hertzman-Ericson som ordförande.
 

Se även Ulla Grebos sammanställning av
historiska fakta!

Redan från 1971 arbetade RPC med förmedlingsverksamhet och möten med föreläsningar och diskussioner samt olika kortare kurser. Man arbetade också på kontakter med media och beslutsfattare. Det har sedan RPC fortsatt med hela tiden.

 
På grund av den stora bristen på individualterapiutbildning som rådde startades 1975 en 3-årig sådan. Då fanns, vad jag vet, bara sådan utbildning på S:t Lukas och Ericastiftelsen, båda sedan slutet av 40-talet. Psykoterapiinstitutet hade just börjat med utbildning och den statliga utbildningen var på planeringsstadiet. RPC:s utbildning pågick i 15 år fram till 1990 och då hade 5 kurser utbildats, det vill säga sammanlagt 60 psykoterapeuter. Utbildningen blev legitmationsgrundande när legitimationen kom 1985.

Under 70- och 80-talen fortsatte RPC med koncentration på förmedling, utbildning, föreläsningar, diskussioner och sin 1979 nystartade Tidskrift för Psykoterapi*. Det var huvudsakligen en förening med medlemmar från Stockholm, ett slags kamratförening. Och man arbetade alltså med att utveckla psykoterapin på olika sätt.

Under 80-talet hade patientföreningarna kommit igång och de krävde medel för dem som inte hade råd att gå i psykoterapi. En stor kampanj om detta ledde till att RSMH, RPC och många andra föreningar uppvaktade socialministern och till slut 1989 kom beslutet om de så kallade Dagmarpengarna, öronmärkta för psykoterapi. Då skulle landstingen sluta avtal med någon organisation som kunde förmedla psykoterapi. Psykologförbundet ville gärna göra det, men RPC var ju den största psykoterapeutföreningen, vilket var en viktig fördel i förhandlingsfrågor med landstingen. Inom RPC uppstod nu en stor konflikt kring om man skulle lägga mer kraft på det politiskt ekonomiska arbetet för psykoterapi eller fortsätta som tidigare med utveckling av psykoterapi, förmedling, utbildning och kurser. Årsmötet 1990 var dramatiskt och välbesökt. Diskussionens vågor gick höga. Till slut tillsattes en ny styrelse och nya stadgar antogs. Det framgår av besluten att förhandlingsfrågor, avtal och politiskt arbete för psykoterapi nu är viktiga områden för RPC.

Lokalföreningarna

Vartefter fick RPC fler medlemmar och barn i form av ett antal lokalföreningar som kunde förhandla om lokala avtal med sina landsting och ha lokal verksamhet som fortbildning och förmedling. I historiken på hemsidan ser du lokalföreningarna – med födelsedatum.

INSIKTEN**

Nu blev det också behov av en medlemstidning med tätare utgivning för att informera medlemmar och lokalföreningar i de här frågorna förutom artiklar och sådant som Tidskrift för Psykoterapi innehållit. På grund av mycket kärv ekonomi och resurser fick Tidskriften läggas ned och INSIKTEN fick en synnerligen blygsam start, men har ju vuxit till sig.

1990 blev Ulla Wiggen ordförande och jag sekreterare. Även nu blev det fortsatt oroligt ett tag. Mycket skulle redas upp, ändras eller starta upp, inte självklart hur. Mycket arbete krävdes med starten av lokalföreningarna, avtalsfrågor, INSIKTEN och ekonomin som då höll på att rasa samman med mera. Och vi var ju nya och kunde inte mycket om sådant – så vi fick lära oss. Och det gjorde vi.

Framförallt var det uppenbart att man bättre måste nå politiker, beslutsfattare och allmänhet. RPC beslöt då att ha en stor konferens dit man också inbjöd många politiker och beslutsfattare som man ville nå.

Det här var 1993 och det blev lyckat både vad gäller innehåll och ekonomi. Konferensen hette Psykoterapi lönar sig. Det var första gången jag träffade Birgitta Rydberg – fortfarande känd Stockholmspolitiker. Sedan hölls 20 större konferenser under de följande tio åren. Konferenserna räknas upp i historiken på hemsidan.

Psykoterapeutlegitimationen kom 1985 och fler legitimationsgrundande utbildningar kom i gång. Nu behövdes istället handledarutbildningar. RPC arrangerade två sådana i samarbete med S:t Lukas i början av 1990-talet. Men RPC ville fortsätta stödja psykoterapiutbildning på något sätt och så kom det sig att RPC startade en stiftelse tillsammans med Sandahl Partners 1993, Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning, SAPU.

Under 90-talet blev det sedan stor efterfrågan på utbildning i att forska och undersöka. Psykodynamisk psykoterapi behövde forskningsresultat. Därför anordnades fem forskningskurser, varav en var en 5-poängskurs på forskarutbildningsnivå i samverkan med Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitet. Professor Alf Nilsson där var då med i RPC:s arbetsgrupp för psykoterapiforskning och såg till att den kunde genomföras. Att få gehör hos politiker och beslutsfattare var fortfarande svårt och RPC insåg behovet av samarbete med övriga föreningar för psykoterapeuter för att stå starkare. Första gången ordförandena träffades för samtal om gemensamma frågor var 1993 och 1996 antog de här mötena namnet Samrådsforum för psykoterapi. Man enades ibland om skrivelser undertecknade av alla ordförandena.

Det var i diskussionerna här som idén om en psykoterapimässa uppstod. RPC utvecklade det hela till den första Psykoterapimässan år 2000, världens första psykoterapimässa – men när den andra mässan 2002 blev ännu mycket större insåg RPC att man inte hade resurser att klara av fler mässor och bildade PsykoterapiStiftelsen för det ändamålet.

Nu har jag inte tagit upp RPC:s verksamhet internationellt, eller landstingspsykoterapigruppen eller nätverket för psykoterapiforskning, men data om det finns i historiken. Inte heller har jag tagit med så mycket om alla remissvar på statliga utredningar och alla uppvaktningar och kampanjer för mer medel till psykoterapi och försäkringskasseanslutning för psykoterapeuter***under åren.

Och inte att RPC fick sin hemsida redan 1997, vilket var ganska tidigt.

Ja - här slutar jag.

Jag hoppas ni känner att ni vet litet mer om RPC:s födelse och vandring fram till det år jag slutade, 2003, en i många avseenden händelserik och fantastisk tid.

 

* Se vidare i INSIKTEN 3 2011, Tidskrift för Psykoterapi 1979–1991 av Pia Hylin och Pia Eresund

** Se vidare i INSIKTEN 3 2011, Insikten 20 år av Pia Eresund och Inga Britt Grill

*** Se vidare i INSIKTEN 4 2003, En fantastisk tid av Ulla Grebo

 

 

ULLA GREBO är socionom och leg psykoterapeut. Hon var sekreterare i RPC 1990–1997 och ordförande 1997–2003. E-post: grebo.ostrand@swipnet.se

 

 

Artiklar i fulltext

 

Integrativ traumafokuserad psykoterapi
Anna Thom Olin

Fältteori – Psykodynamisk teori under utveckling
Tomas Wånge

Skam
Lena Lillieroth

Anknytningsprocesser i mentaliseringsbaserad terapi
Joakim Löf

Psykiatrins felaktiga grundantagande
Bengt Hedberg

Skånemodellen
Ann Stevens

Psykoanalysen har många ansikten
Tomas Wånge

När det onda fått fäste
Sverker Belin

Ungas identitetsutveckling. Tankar om extrema rörelsers och nätaktiviteters potential och lockelse
Björn Wrangsjö

Affektregleringsteori – en integration av psykoterapi och neurologi
Tomas Wånge

Nya forskningsmetoder och resultat med potential att förändra framtidens psykoterapi
Fredrik Falkenström

Harry Stack Sullivan, del 1
Tomas Wånge

Harry Stack Sullivan, del 2
Tomas Wånge

Den vita skammen
Lennart Ramberg

Psykodynamisk psykoterapihandledning i Sverige och internationellt
Siv Boalt Boëthius och Marie-Louise Ögren

Varför fungerar antidepressiv medicinering bara för vissa patienter?
Daniel Sykes

Ojämlik tillgång på psykoterapi
Ulla Hansjons-Gustafsson

Psykoanalytisk psykoterapi kan hjälpa barn med ADHD
Pia Eresund och Magnus Kihlbom

Dold ondska eller förklädd djävul
Else-Britt Kjellqvist

Att läsa en berättelse. Tankar om terapi och teori med utgångspunkt i fallet Thomas Quick
Cajsa Lindholm

Att våga möta det oförutsedda: om Symboldrama – en visualiserande och imaginativ metod
Sigbritt Nordlund

Mentaliseringsbaserad terapi: en relationell terapiform
Joakim Löf

Om ekonomistyrningens ansvarsförskjutning och skamkultur... del 3
Ulla Bertling

Om granskningssamhället... del 2
Ulla Bertling

Om den banala managementfilosofin... del 1
Ulla Bertling

Kategorimisstag - psykoterapi - medicinsk modell

Inre och yttre oro - om ADHD

Att lära sig praktisera intersubjektivitet

Bruce Wampold i Stockholm

Ulla Grebo: 40-årstal

Ulla Grebo: RPC:s historia i siffror

Skräddarsydd behandling med ISTDP

Om att rehabilitera krigs- och tortyroffer

Den fullkomliga kvinnan
- exempel på idealiserad destruktiv narcissism

Tidskrift för Psykoterapi och Insikten

Psykoterapiutbildning på villovägar

Möte mellan kulturer i psykoterapiforskning

Några reflektioner över psykoterapihandledning utifrån ett relationellt perspektiv

En kritisk granskning av dagens psykiatri

Psykoterapi med äldre

Mot ett upplöst själv
Psykoterapi i interaktion med ett diskursivt, ett affektivt och ett brett narrativt perspektiv

Integriteten och det omöjliga
några politiska och organisatoriska aspekter på psykoterapin

När är det dags att lägga av?
En betraktelse kring avslutandets ambivalens, kring 60+

Mot ett upplöst själv
Psykoterapi i interaktion med...

Förorten brinner
en psykoanalytisk läsning

Harold Searls
relationell handledning

Det relationella perspektivet
psykodynamiskt nytänkande

Den röde doktorn. Anders Torold
och det samhällskritiska perspektivet

Evidensbegreppet som maktinstrument
efter Tor-Johan Ekeland

Pillret och Tabletter för känsliga själar
av Ingrid Carlberg och Fredrik Sveneaus

 

 

PSYKOTERAPICENTRUM KANSLI
c/o Föreningshuset
Virkesvägen 26
120 30 Stockholm
E-post: info@psykoterapicentrum.se

Styrelse
Stadgar
Medlemskap/ansökan
Vad arbetar vi med?
Hur arbetar vi?
Presentation in English

ARBETSGRUPPER
Aktuella skrivelser
Etik psykoterapeuter
Etik handledare
Forskning
Handledning
- Auktorisation
Informationsgrupp
Landstingspsykoterapi
Nationell samverkan
Internationell samverkan

LOKALFÖRENINGAR
Gävle-Dala
Jönköping
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Västerbotten
Västernorrland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland

TIDSKRIFTEN PSYKOTERAPI
Senaste numret
Ordförandes krönika
Artiklar i fulltext
Tidigare nummer
Artikelregister

KONFERENSER
Konferenskalendarium

MEDLEMSINFORMATION
Nyhetsbrev/forum

DYNAMISK PSYKOTERAPI
Om psykoterapi

Om psykoterapeuter
Om psykoterapiutbildning
Om psykoterapiforskning

SÖK EN PSYKOTERAPEUT
Hitta annonser länsvis

Annonsera verksamhet

Copyright © 2017
Webmaster: web@psykoterapicentrum.se