Psykoterapi nummer 3-4 2025
Kära läsare!
Som ni säkert redan vet har Psykoterapicentrum delvis fått en ny styrelse. Vi tackar Teci Hill för gott samarbete och till detta nummer har Anders Nyman intervjuat nya ordföranden Jenny Svebeck om hennes planer och förhoppningar.
Sorgligt
nog har ännu en uppskattad kollega, Andrzej Werbart, avlidit och vi
uppmärksammar hans betydelsefulla insatser för att öka den vetenskapliga
evidensen för psykodynamisk psykoterapi med en minnestext.
En god nyhet är att det nu finns ytterligare en svensk doktorsavhandling om barnpsykoterapi. Anna Norlén har disputerat på forskning kring en ny behandlingsmetod för traumatiserade småbarn. ”Trauma Treatment for Young Children: Outcome and Experiences of Child-Parent Psychotherapy in Sweden”. Anna medverkade i PC:s vårkonferens som handlade om barn och ungdom och liksom de övriga föredragshållarna – Agneta Thorén och Björn Salomonson – bidrar hon här med en sammanfattning av sitt föredrag.
Psykisk (o)hälsa är något som numera får mycket uppmärksamhet i samhällsdebatten. Men tyvärr kan vi nog delvis tacka den benämningen för den ökade medikaliseringen av psykoterapi, menar Hans Kaatari. Med artikeln Om att avmedikalisera begreppsbildningen omkring psykiskt lidande erbjuder Kaatari ett ”bokslut” för den kritik av psykvården som han under de senaste tio åren med jämna mellanrum presenterat i denna tidskrift. Vi borde tala om ”livsproblem” och använda oss av en social/kontextuell modell för psykiskt lidande, menar han och lyfter fram det till svenska översatta Power Threat Meaning Frame (PTMF) som ett alternativ.
Samma fråga tas upp i Tomas Wånges artikel Psykisk ohälsa och den eviga frågan om lekmannaanalysen. Att psykoterapi i vårt land ses som en medicinsk behandling som regleras under Hälso- och Sjukvårdslagen är en följd av att amerikansk psykoanalys fram till 1989 ansågs endast kunna utföras av läkare, hävdar Wånge och beskriver hur det gick till när denna begränsning så småningom upphävdes. Men den problematiska medikaliseringen av diagnostik och behandling lever som sagt tyvärr kvar i vårt svenska system. Därför förmår vi inte handskas med stora delar av den så kal - lade psykiska ohälsan – och det krävs förändringar i praktik, organisation och juridik.
Vi ska dock inte glömma att medicinsk kunskap, framför allt den nya kunskapen om hjärnan och neurovetenskap, också kan behövas i behandling av exempelvis svårt traumatiserade människor. Om detta skriver Anna Gerge i Deep Brain Reorienting. Hon presenterar en ny behandlingsmetod, DBR, där terapin hjälper patienten att samtidigt som hen erinrar sig en händelse finna en startpunkt tidigt i varseblivningsprocessen. På så sätt tycks DBR erbjuda en möjlighet att nå tidiga chockupplevelser utifrån att djupa nivåer av hjärnan aktiveras. I metoden bearbetas traumatiska upplevelser, samtidigt som patienterna också får hjälp att fokusera på musklerna i axlar, nacke, huvud och ansikte.
För övrigt handlar detta nummer om ”aggressionens villovägar” hos såväl barn som ungdomar, samt om flera intressanta böcker och en TV-serie.
Till sist måste jag rätta till några felaktigheter i nr 1-2, 2025: I Bengt Hedbergs recension av Wånges senaste bok – Tjugo psykoanalytiska/psykodynamiska uppsatser – står det fel årtal på sidan 52. Donald Winnicott levde från 1896 till 1971, inget annat.
I min text om ramverket PTMF, sidorna 37-38, ska det stå att redaktionen som ledde översättningen bestod av Fanny Marell, Kerstin Hoppstadius, Lasse Mattila samt Eva Henje, som gemensamt ansvarade för översättningsarbetet där 13 ytterligare personer deltog som översättare.
Välkomna
till höstens nummer av Psykoterapi!
Pia Eresund
Psykoterapi
utkommer med två dubbelnummer per år. Förutom olika slags information finns flera
artiklar i varje nummer.
I Psykoterapi
kan du följa aktuell utveckling, delta i
debatt och medverka i det som sker inom psykoterapiområdet.
Från redaktionen: senaste numret
Redaktör Pia Eresund
Ordförande har ordet
Krönika av ordförande Jenny Svebeck
Tidigare nummer
Listning av alla tidigare nummer
