Tidskriften PsykoterapiTillbaka till Psykoterapicentrum 

Tidskriften psykoterapi            Tidigare nummer            Artikelregister            Artiklar i fulltext            Psykoterapicentrum

Psykoterapi – nummer 4 2018

Kära läsare!

Nyligen fick vi veta att förskrivningen av antidepressiva läkemedel återigen har ökat kraftigt. Det gällde inte minst barn och ungdomar, trots att det saknas tillräcklig kunskap om hur medicinering på sikt påverkar deras utveckling. Under 2017 ska 5 200 barn mellan 10 och 14 år ha fått antidepressiva läkemedel! Som enligt Göran Högberg, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och som intervjuades i såväl Sveriges Radio som Aftonbladet, sällan hjälper och dessutom kan ha allvarliga biverkningar för den åldersgruppen. Han ansåg att Socialstyrelsen borde ändra sina riktlinjer för behandling av depression hos barn och unga. Idag kommer psykoterapi – särskilt psykodynamisk sådan – in alldeles för sent i förloppet, först efter det att SSRI-behandling har misslyckats.

För kliniskt deprimerade vuxna kan antidepressiva medel vara till hjälp och är ibland nödvändiga. Dock hjälper det inte alla, och sällan på längre sikt. Men vi måste förstås erkänna att psykoterapi inte heller alltid hjälper. Det finns forskning som visar att en del människor rentav mår sämre efter psykoterapin än före, och att återfall är ganska vanligt. Detta diskuterar Daniel Maroti i sin artikel. Bland annat finner han att utfallet av den Helsingfors-studie som jämförde korttids- och långtidsterapi kan tyda på att en orsak till de många återfallen kan vara att många behandlingar helt enkelt är för korta. Vi får inte heller glömma att för patienterna betona att psykoterapi kräver mycket eget arbete och inte är någon mirakelkur, avslutar Maroti.

Som psykoterapeut möter man inte sällan människor som känner sig hotade i nära relationer och har svårt att slappna av och använda sig av samtalsterapi. Deras tidiga erfarenheter har varit psykiskt traumatiserande och ofta har de även utsatts för våld i sina relationer. Terapeuten måste då skapa trygghet för att patienten ska våga/orka konfrontera sina uppdämda och förnekade känslor. Men den som har skadats av relationer behöver ibland också ett tillfälligt skydd mellan sig och terapeuten. Därför kan det vara bra att vid sidan av samtalet erbjuda ett mellanområde för lek och kreativitet, i form av bild, dans eller musik. Som även kan fördjupa och underlätta hela bearbetningsprocessen.

Om detta höll Anna Gerge på Psykoterapicentrums vårkonferens ett spännande föredrag. Vi har fått en artikel av henne, där hon illustrerar med fallbeskrivningar och sammanfattar senare års forskning om konstnärliga terapiformer.

Relationen mellan handledare och psykoterapeut har vissa likheter med den psykoterapeutiska relationen. Mycket har skrivits om de så kallade parallellprocesserna och om relationens betydelse i handledningen. I den relationella psykoterapin betonas detta ännu starkare och förhållandet mellan handledare och terapeut ses som mer jämbördigt och samskapande. Rebecka Giardina har inom ramen för sin artikel även intervjuat Rolf Holmqvist som tillsammans med David Clinton har skrivit boken ”Relationella perspektiv på handledning”.

Tomas Wånge avslutar i detta nummer sin kritiska granskning av dagens psykoanalytiska/psykodynamiska teori. Han kommer fram till att psykoterapi är en unik vetenskaplig aktivitet som inkluderar individens subjektiva meningsskapande och att det terapeutiska förhållningssättet bör vara icke metodfixerat och baserat på modern teoribildning.

Upprepade gånger har jag här efterlyst fler rapporter om lokalföreningsaktiviteter. Därför kändes det extra tråkigt att Camilla Sörbackens rapport från Stockholmsföreningens årliga informationskväll Psykodynamiskt café inte kom med i förra numret. Men nu är den med, tillsammans med en rapport om ett nytt möte denna höst med föredrag av Christina Lloyd. Och jag upprepar: skriv och berätta om vad ni gör och vad som händer i era distrikt! I dessa hårda tider – klimatet i samhället har knappast blivit mer positivt inställt till psykodynamisk psykoterapi – behöver vi hjälpas åt med att hålla ihop föreningen och inspirera varandra till nya aktiviteter.

Efter att jag skrivit ovanstående har Psykoterapicentrum hunnit ha höstkonferensen där ny intressant forskning om psykoterapi presenterades. Det hann vi tyvärr inte rapportera om i detta nummer, men det finns redan ett utmärkt referat på www.psykodynamiskt.nu.
I samband med detta vill jag också flagga för att forskare vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet söker psykoterapeuter som vill medverka i ett kliniskt forskningsprojekt. En inbjudan finns på Psykoterapicentrums hemsida (samt på sidan 49 i detta nummer).

 

Pia Eresund
Samordnande redaktör
 

KANSLI
Engelbrektsgatan 35 B
114 32 Stockholm

Telefon: 08-20 15 89
E-post: rpc@rpc.nu

Styrelse
Stadgar
Medlemskap/ansökan
Vad arbetar RPC med?
Hur arbetar RPC?
Presentation in English

ARBETSGRUPPER
Aktuella skrivelser
Etik psykoterapeuter
Etik handledare
Forskning
Handledning
- Auktorisation
Informationsgrupp
Landstingspsykoterapi
Nationell samverkan
Internationell samverkan

LOKALFÖRENINGAR
Gävle-Dala
Jönköping
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Uppsala
Västerbotten
Västernorrland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland

PSYKOTERAPI/INSIKTEN
Senaste numret
Ordförandes krönika
Artiklar i fulltext
Tidigare nummer
Artikelregister

KONFERENSER
Konferenskalendarium

MEDLEMSINFORMATION
Nyhetsbrev/forum

DYNAMISK PSYKOTERAPI
Om psykoterapi

Om psykoterapeuter
Om psykoterapiutbildning
Om psykoterapiforskning

SÖK EN PSYKOTERAPEUT
Hitta annonser länsvis

Annonsera verksamhet

Copyright © 1997–2015
Webmaster: web@rpc.nu